Single parent.

Idag och dom andra dagarna som varit har jag känt mig så. En ensamstående förälder, men detta är ju inget om man jämför med Jenny vars karl kan vara borta i flera veckor på raken. Men det här har jag redan vetat om sen länge, alltså högsäsongerna. Tycker bara det är trist..
Och det tror jag Björn också tycker då han kommer hem då My somnat, så han hinner ju inte direkt umgås med sin dotter, men men, säsonger kommer och går, och familjen består, haha.

Var till centrum med syrran nyss och hämtade ut det vi skulle. Vart inte så krångligt som vi trodde (jag la ut pengar åt syrran förut då det inte gick att betala med kort utan bara med en bankdosa, och så skrev ticnet att man behövde ha med både idkort och kortet pengarna dragits ifrån och att namnen matchade, fast snubben bad aldrig om att få se betalkortet), eller jo, lite blev det förstås, syrran hade inte koll på att hon behövde en pinkod, utan hade bara bokningsnumret, så då kom min kära iPhone till räddning.

Söta mössan som ska in i tvättmaskin.

Fattar inte att hon kan sova mer då vi sovit halva dan typ, haha..!

Så gick vi till affären som upphör och hittade några fina kassar som man kan lägga My's kläder i som hon växt ur och en söt liten mössa i barnbutiken.

Björn ska ringa vid sex så jag vet när han kommer hem om man ska äta själv eller med honom..
Nu ska jag ta hand om My som inte orkar ligga i babygymmet längre.