söndag 4 oktober 2009

Färdigmålat!

För idag.. Det behövs ett lager till och det tar jag hand om när Björn är på jobbet imorrn..
Det blev inte vitt. Utan grått istället, gråblått så att säga. Björn fick välja och denna gång tror jag faktiskt att det kommer bli MYCKET bättre än det gula.

Nu e det dags att laga lite middag. Denna rätt ska vi tillaga. Hope it's gonna be yummie!

I've got urges!


Jag vill måla om hallen nu. Nu gillar jag inte alls den gula färgen som är där! Vitt skall det bli!
Off-white? Njäe, kanske inte. Men måla vill jag fan göra idag. Kan inte bara vara soffpotatis.

Nu e kära datorn tillbaka i mina händer... *myyyys*

Det bidde en liten bloggpaus i filmen, kollar på "A clockwork orange". Störd men bra film tycker jag. Karln åkte iväg på ett jourjobb fast han inte har jour, han hjälpte Erik som har jouren med tanke på att han fick två jobb samtidigt. Snällt.
Jag pratade lite med Björn igår. Pratade om hur jag upplever vårat förhållande. Om att jag forfarande behöver bekräftelse och mys, nästan mer för att känna att det verkligen är vi. Om att jag inte vill att det ska bli för mycket vardag och rutiner i vårt förhållande. Att vi drar ut och äter eller hittar på annat, att vi gör nåt än att sitta vid tv:n och datorn.. Jag menar, bara för att man vart tillsammans ett tag behöver man inte göra det tråkigt (man ska inte bli uttråkad av ett förhållande, man måste engagera sig, sa jag). Att jag vill att han ska lyssna mer på mig och då menar jag lyssna. Inte så som det är idag. Jag pratar lite med honom, han svarar, jag pratar lite mer och sen hör han helt plötsligt inte. AJABAJA.
Som jag sa till honom, jag pratar hela dagarna på jobbet, med en liten kille och andra barn och när jag kommer hem vill jag prata med en vuxen människa.. Och det är självklart lite drygt när han e helt inne i tv:n och inte hör det jag säger.. Björn skrattade lite men förstod vad jag menade.
Så det va skönt att lätta lite på hjärtat. Och få honom att förstå hur jag känner.
Nåja, vi får se hur länge till han ger mig mys och lyssnar. Hur många veckor tar det innan han glömt det här samtalet mån tro?
Back to the movie, och förresten, va liten tv:n ser ut på bilden. Det e ju ändå en 42":are..

Datorn är ockuperad av karl


Bidde scones och te till frukost. Har funderat på att börja baka lite mer. Körde en mjukstart nu ;)

Dåligt samvete..


"Flickan som lekte med elden" såg jag och min karl igår på bio. Den va väldigt bra faktiskt! Eller ja, Noomi Rapace (om hennes namn nu stavas så) är en riktigt skön skådespelerska! Jag har självklart INTE läst böckerna men filmerna e grymma.

Efter att vi hade hämtat ut biljetterna från "biomaten" och skulle handla lite läsk och snacks så stod det att filmen va inställd! Så vi frågade varför och det va nåt fel med det biorummet, projektorn eller nåt va trasigt, men som tur var gick samma film förutom i textad version en kvart tidigare så vi gick på den istället. Och som kompensation?! (vadå, vi fick ju se filmen ändå) så betalade SF för filmen för att dom strulat till det lite. Så, våran biobiljett gick på 99:-, alltså läsken och snacksen. Ganska najs!

Ja, jo, det här med dåligt samvete. Jag gillar inte att vara hemma från jobbet. Men jag kan inte föra mycket mer än så. Måste sköta om infektionen om det ska bli bra.. Och det blev väl inte så mycket bättre igår när vi gick på bio. Men vafan, man blir faktiskt lite tokig av att sitta hemma hela dagar.. Jag iaf.

Nu ska jag slösurfa lite, bloggar lite mer senare sen!

lördag 3 oktober 2009

Skinande rent.


Stannade hemma från jobbet idag. Kände att jag hellre ser till att sköta om infektionen så den försvinner istället för att jobba och att det ska bli värre. Och med tanke på att man blir rastlös efter en kort stund blev det storstädning av kök och badrum, resten av lägenheten oxå men det fanns inte lika mycket skit där. Så, nu är det skinande rent hemma och gubben min får inte stöka ner!

fredag 2 oktober 2009

Shopaholic? Jag? Nääääääee...

Har varit och shoppat idag.. Vafan, svårt att låta bli.
Erica plockade upp mig, lämnade bilen på Björns jobb och så tog vi Audin till Skärholmens centrum. Hallå... Jag kan inte gå in i ett shoppingcentrum och inte handla. Det går bara inte. Plötsligt dyker denna shoppinglista upp i huvet och man kommer på att man MÅSTE ha alla dessa grejer. *suck*

Jaja, fattig e man nu igen men två linnen, en t-shirt, ett par stövlar utan klack och en fin ram hittade jag..! Så, nu får jag leva lite snålt denna månad, men det är det värt. Har redan storhandlat och betalat alla räkningar så det behöver jag iaf inte tänka på. Jävla sugig lön har man iaf som personlig assistent. Men, jag ska inte klaga för mycket. Jag har valt att bo i denna lägenhet med min karl fast det är dyrt och jag har valt att jobba med det jag jobbar med. Trivs ändå rätt bra med hur jag lever. :)

E mer sugen på shopping men det får jag spara till en annan gång. Checka in dessa fina minitavlor.

Alltid lika spännande.


Nu har jag fått tillbaka min infektion på hakan. Inte roligt alls.
Antibiotika kur? Javisst. Har redan vart hos läkaren och varken jag eller läkaren kan säga vad det är och nu fanns för lite.. "vätska" för att kunna ta prover. Kul jul.
Aja, han sa iaf att nästa gång detta ploppar upp ska jag ringa vårdcentralen och be om att få komma till labbet direkt istället så prover kan tas omedelbart.

Detta är alltså fjärde gången på två år jag får denna skitinfektion och det mest störiga är att man inte vet vafan det är. Och penicillin är ju inte så bra att äta för ofta
heller :(.
Infektionen ser dessutom läskig ut så jag får gå med ett plåster på hakan och en scarf över för att inte bli rädd själv...
Fast, man måste tänka positivit, det är hade kunnat vara värre... Tänker på hur unga människor mamma ser på jobbet som får stroke och blir förlamade.
Köpte rosa bandet oxå när jag va på apoteket. Pratade precis med Louise om att man skulle tatuera in det nånstans på kroppen + körsbärsblommor. Rätt bra idé när man ändå köper det där bandet varje år. Och då kanske man ska skaffa det blå bandet oxå.
Nu sticker jag, ska iväg med Erica till gubbens jobb så att dom kan göra ett oljebyte på bilen.

torsdag 1 oktober 2009

Underbart väder ute.


Tur att man har bil ibland :)

Är det bara jag?

Som känner att jag behöver lite extra bekräftelse ju längre in i förhållandet man går? Jag blir seriöst mer osäker om jag inte får ordentligt med bekräftelse. För att verkligen få det bekräftat att det verkligen ÄR VI TVÅ.
Jag menar, vi har varit tillsammans i över två år nu. Högsäsongen (han bor på jobbet) närmar sig med stormsteg, vi tränar båda två, kommer hem sent, äter middag, glor på tv eller sitter vid datorn och gör fan inte mycket mer än så. Det tycker jag är skittrist men just nu orkar man inte så mycket mer när man samtidigt jobbar lite halvhårt + att man har en kommande helg som man ska jobba.

"Jag älskar dig" som Björn säger räcker inte riktigt till just nu. Jag vill att han ska visa det mer. Och inte sätta sig vid tv:n och vara tyst. Jag vill att han ska prata mer med mig.. Visa mer intresse för mig. Att han visar ett engagemang för OSS. Förhållanden måste man jobba på.. Dom flyter inte alltid på som man skulle kunna önska sig. Och självklart skulle jag vilja att han kunde va lite romantisk och kanske köpa hem blommor eller nåt nån dag? Eller kanske se till att middagen är klar nån dag när man kommer hem. Det förstnämnda vill jag ju inte tjata om, det ska komma spontant, det andra kan vi ju bara glömma med tanke på att han alltid kommer hem senare än mig.
Fan, det är mycket man vill. Och mycket man inte kan få.

Jag har så mycket som jag vill ge, Men du vill inte ta emot,
Jag har så mycket som jag vill säga, Men du vill inte höra,
Jag har så mycket som jag vill visa, Men du vill inte se,
Jag har så mycket som jag vill göra, Men du vill inte vara med,
Jag har så mycket att älska, Men det kan du ej förstå…
Dikten är skriven utav Fredrik Westher

onsdag 30 september 2009

Det börjar bli läge nu.

Att prata om hur våra (jag och min kollegas) ryggar mår. Igår va min kollega sjuk och han va borta även idag. Och det va pga av att han hade skitont i ryggen, jag kan oxå känna av ryggen men antagligen lite mindre då jag tränar, men det tar tydligen mer på ryggen än man tror..

Vi lyfter helt enkelt för ofta och en hel del. Och inte korrekt alla gånger heller, för att det helt enkelt inte går. 40 kg e fan inte lätt.
Så, nu börjar det bli dags att prata om detta på riktigt med hans mamma och pappa. Jag menar, jag tänker inte ha sönder min rygg när jag e 27 år. Och jag tror knappast dom vill det heller.

Nu ska jag slappa lite framför tv:n iaf. Har varit duktig och tränat idag oxå. Tufft var det dessutom!

Sånt jävla tjat!

Såhär skulle det fan inte se ut i vårat kök, skulle må dåligt dagligen då...
Är så sjukt trött på att tjata om saker och ting.
Min karl (som dom flesta) är hur duktig som helst på att sprida ut sig och lämna skit efter sig.
Som nu för en minut sen. Han brer mackor och påsen som dom precis legat i + "påsknytaren" lämnar han kvar. Det har nog hänt 1000 ggr nu och jag e så grymt trött på att tjata om sånt här.

En gång gjorde jag så att jag samlade ihop alla hans grejer som han lämnade efter sig här och var och ställde det i fönstret. Där stod tomma brödpåsar, smörpaket, läskflaskor mm. Ett helt dygn hann gå och han hade fortfarande inte sagt nåt om denna "hög". Sen frågade jag honom om han hade sett den, "jo, vad är det för nåt?". Sa som det va att jag samlat ihop hans skit så han får se hur mycket han lämnar efter sig och som jag får plocka undan, dagligen. "Ja men om du hade energi nog att samla ihop allt hade du väl kunnat lägga den energin på att istället slänga det i papperskorgen oxå?" blev svaret och då blev jag bara förbannad och orkade inte engagera mig mer... SUCK!

Nu sa jag till honom precis att plocka undan efter sig och sa att jag är trött på att tjata om sånt och att nästa gång han lämnar sånt efter sig lägger jag det på hans sida av sängen! Han skrattade lite åt min irritation och retades med att han kunde rulla över till min sida istället, plockade undan påsen och gick in i vardagsrummet.

Varför är det såhär med karlar? Dom skiter i hur det ser ut hemma. Eller ja, Björn stör sig iaf inte på lite skit i hörnen. Han stör sig inte ens på ifall en tornado dragit genom lägenheten. Näfan. What to do? Tips?

tisdag 29 september 2009

Sjukt SIMPEL middag.


Lägg kotletter eller kyckling i en form.
Blanda 2 dl vispgrädde, 4 dl creme fraiche, 1 dl soja och 2 tsk sambal oelek och häll över köttet.
Låt stå i ugnen i 1½ timme. Servera till ris och lite kokta grönsaker. Enklare kan det fan inte bli. Och gott var det när jag åt det hos kusinen och hans fruga. Hoppas det blir lika gott idag!
Och jag fick precis komplimangen "Älskling, det va jättegott!!" från vardagsrummet :).
Men detta ska han säga till Carola som gett mig receptet...

Allt ska minsann göras med datorn idag.


Det mesta ska skrivas, läsas och göras på datorn i dagsläget i skolan. Jobbigt bara när det krånglar. Grabben är helt slut i huvet nu. Fråga mig inte vad han gjorde inatt. Batteritorsk som heter duga. I och med detta blir han extra ljudkänslig, hoppig och spänd. Men man kan ju inte vara på topp alla dagar. Jag är själv sjukt seg efter dagen. Mest lektioner då man e tvungen att lyssna på läraren. Pust. Sånt blir man trött utav! Gäsp!

Tiden går..


ganska långsamt idag. Jag skulle egentligen jobbat eftermiddag men arbetsledaren ringde i morse och frågade om jag kunde jobba dag istället. Henke är sjuker. Han stjälper sig själv tyvärr dom gånger han är sjuk, då han oftast ringer en kvart innan passet börjar. Och det drabbar i slutändan brukaren. Hade Henrik ringt tidigare hade vi hunnit med skolskjutsen istället för att mamman hade behövt skjutsa oss. Well well. Jag ska absolut inte klaga. Eftermiddagspass är på sju timmar och dagarna på tio timmar. Jag kommer att få kvalificerad övertid för dom tre extra timmarna. E nog första gången i mitt liv jag fått det. Yay!