Nu har jag fått i mig dagens frukost, om än lite sent. Gick upp redan vid sju i morse för att väcka lillfisan. Jag må ju säga att hon inte är nån svårväckt liten tjej, så fort jag öppnar dörren in till hennes rum vaknar hon, rätt skönt faktiskt. Vi läste lite böcker innan det var dags att gå till dagis och så var jag tvungen att ge henne ögondropparna, usch vad jag känner mig hemsk när jag tvingar på henne det. Världens sämsta och elakaste mamma. MEN, hade jag inte gett henne dropparna så hade hon inte blivit kvitt ögoninflammationen.. Efter att jag lämnat My på dagis åkte jag till gymmet, körde 45 minuter cardio, mer orkade jag inte på tom mage.
 |
| Fick sån fin bild på mina älsklingar här om dagen... älskar er oändligt mycket!! |
Det körde ihop sig lite i veckan med dagis och annat skit, men det löser nog sig ändå.. dagis stänger tidigare på Torsdagen och då hjälper Maria till med My så slipper Björn tokstressa hem från jobbet. Och på Fredag körde det ihop sig för Maria och Pau istället. De måste åka till Västervik pronto och frågade då om vi kunde ta Nils mellan 7-15, klart vi kan, kom dock på att vi har hemstädningen då... men messade precis H och frågade om det var ok att vi var hemma fast hon kommer hit, och det var helt okej skönt nog. Måste planera dagen lite. Vete fan hur jag ska få två små busar att sova.. helt ärligt så tror jag inte att jag lyckas. Nåja, återstår att se på Fredagen.
Nu vet båda föräldrarna till brukaren om att vi ska få tillökning. Pappan grattade och verkade glad för våran skull, medan brukarens mamma inte verkade alls lika förtjust... visste redan var hans syster stod i den frågan så det var ingen surprise. Hon tycker inte att de klarar sig utan mig men är ändå väldigt glad för våran skull. Så jag hoppas på att vi hittar en bra ersättare till mig under föräldraledigheten.... jag kommer ju söka gravpenning dessutom då mitt jobb är så pass tungt och då man hela tiden måste jobba så nära + att om man är på stan och han behöver gå på toa så krävs det lyft.. det går ju inte. Jag vart beviljad gravpenning under min förra graviditet men valde ändå att bara gå en månad tidigare då jag i sista minuten behövde utbilda en ny assistent, men denna gång kommer jag inte palla lika länge. Brukaren är mycket tyngre, större och starkare nu än för 3 år sen. Huvva. Han växer och växer... längre än mig nu dessutom.
Aja, ska hoppa in i duschen strax. Ska bara smutta i mig mitt té först. Nami-nami.
