Förändring skall ske.

Två saker har jag kommit på med mig själv som jag måste ta itu med. Helst i år.

Ett - jag stressar för mycket. 

Två - jag har svårt att vara ensam.

Så, hur ska jag åtgärda dessa problem? Jo, till att börja med.. inte boka upp mig som jag alltid gör, tio saker samtidigt.. och för det andra, så behöver jag nån dag för mig själv. En dag i veckan åtminstone.

Älskar min familj och mina vänner men måste lägga lite fokus på mig själv som jag har så lätt att glömma bort. Bara det här med att ta sig tid för ett bad, eller läsa en bok, eller kanske till och med måla naglar (really hard, då man måste sitta still och inte vara överallt och ingenstans under torktiden).

Så, det är väl mina nyårslöften till mig själv. Att ta det lite lugnare - stanna upp och ta ett djupt andetag, allt behöver inte gå i ett jämnt.

Barnen sover och jag börjar känna mig dåsig. I dag har vi haft en jättehärlig dag. Vi var till Stackenparken för lek och bus med kompisar och därefter julgransplundring. Mycket uppskattat av alla barnen. Tack V och alla andra som höll i det!

Syrran kom dit och mötte upp oss, sen rullade vi hemåt. Jag släppte av alla tre hemma hos mig och så skyndade jag mig till Blodcentralen. Vad fick man för budskap tror ni?

Icket.

Fick inte ge blod. Mitt blodvärde vill uppenbarligen inte gå över 125. I dag låg den på 122, gången innan 124, och gången innan det 118. Jävligt trist, men vad ska man göra. I och med att detta var tredje gången jag inte fick ge blir jag automatiskt avregistrerad. Ännu tråkigare. Det enda jag kan göra är att prova igen om 1-2 år, om jag känner för't, vilket jag inte gör just nu då jag är lite pissed off på det där. Men vad ska man göra?! Vill inte gå och knapra tabletter heller för att kunna ge blod, för jag har ju bra järnvärde ändå. Men blir man tappad på blod sänks ens eget järnvärde och då skulle det inte vara bra för min del. Nåja, det är som det är...

Syrran åt middag hemma hos och oss sen, härligt att ha henne här. Så glad att vi har så pass bra kontakt som vi har i dag. Hade man inte kunnat tro så som vi lekte katt och hund när vi var små..

Nu ska jag borsta tänderna och bänka mig i soffan en stund innan ögonlocken sluter sig helt.

Nästa sista arbetsdagen denna vecka?

Äter lite lunch i form av mackor med rökt kalkon på. Bästa lunchen? Inte riktigt va...
Ska iväg och jobba om en stund. Ännu en kväll. Sen är jag ledig i morgon och då har jag tänkt träna, lämna blod och sedan hänga med mamma/mormor innan det är dags att hämta lillfisan på dagis.

Känner mig inte så värst avslappnad här hemma just nu. Det är nån utländsk lurendrejerifirma som hänger här utanför att och raggar kunder (de har frågat oss tre gånger på två dagar). Det osar katt på långa vägar. Tyvärr har flera grannar köpt deras tjänster och jag hoppas inte att de åker på en fet nota och dåligt jobb vilket jag misstänker hårt..
Utför de jobbet dåligt finns det inga garantier att få tag i dem igen, då de inte ens har nån namn på företaget på bilarna. Bara en grej som att dem stannar utanför oss, kollar in grannens tomt de fixade till igår för tredje gången idag fast det blev klart igår känns så där.
Nä, tacka vet jag svenska seriösa företag. Dit vänder vi oss i alla fall om vi vill få saker och ting gjort på rätt sätt, må det så kosta mer.

När jag kommer till jobbet, som befinner sig i Heron City just nu, så ska jag dubbelchecka med den nya assistenten om han verkligen kunde jobba på Söndag, så man vet att nån dyker upp då istället för mig.

Här kommer ett litet citat som kanske får er icke-blodgivare att tänka till:

– Bara tre av hundra vuxna stockholmare ger blod, men nästan alla förväntar sig att få när det behövs, säger Lottie Furugård.

Inte så bra va?