Det blir ingen flytt, iaf inte nu.
Men vi ska sälja biljeveln som ändå inte vill fungera som den ska och så börjar jag ta bössen till jobbet under sommaren.
Och så får han ta över en räkning från mig per månad, så löser vi saken tills vidare..
Sen tog jag upp det här med barn, jag måste ju få veta om när, hur och varför.. Nämen, jag vill veta på ett ungefär om när han vill ha barn och han blev som vanligt tyst.
Så jag tvingade honom säga vad han tänkte på och han svarade "jag vet inte när jag vill ha barn, tanken på ansvar över ett barn skrämmer livet ur mig". PRECIS det jag inte ville höra.
Även fast jag inte vill ha barn just nu vill jag ändå veta på ett ungefär om när vi kan börja planera in ett så att säga. Men han.. nä..
Just nu vet jag inte vad jag ska känna.. Känner mig förbannad, samma jävla svar har jag fått i snart tre år... Så nä, jag vet varken in eller hur själv nu.
Jag känner att energin tryter på mig väldigt mycket just nu oxå. Han är inte hemma nåt, jag har ingen lust att inte städa lägenheten (vem brukar iofs ha lust?!), ingen lust att inte laga mat.. Näfan, alkohol för hela slanten i helgen eller? Fast jag inte hunnit få lön då?
2 kommentarer:
Tråkigt. Barnsnack har ju en tendens att stressa sönder karlar. Du kanske helt enkelt får vara "tyst" och säga NU vill jag ha barn, du få dra eller inte, när du känner att det är dags... Stress det med, men då måste han bestämma sig! Sen har man ju ändå tid på sig innan det kommer.
Ang. att ses, jag fyller på fredag men ska jobba tidigt på lörd, tänkte kanske hitta på nåt på lördag kväll ist. Intresserad? kram.
Förstår att du vill veta om han ens kan tänka sig barn även om det inte kommer att ske precis just nu. Kan ju vara bra att få reda på om man strävar mot samma mål...
Skicka en kommentar